Barndomsperspektiv på barnpensionat: Vuxnas berättade erfarenheter

· Linköping Studies in Arts and Sciences Book 916 · Linköping University Electronic Press
Ebook
274
Pages

About this ebook

Den här studien handlar om erfarenheter av att som barn ha vistats på barnpensionat. Barnpensionat var institutioner som under 1900-talet erbjöd familjer inackordering av barn för en kortare eller längre tid mot betalning. De drevs främst av privata entreprenörer, parallellt med att välfärdsstaten tog form och den offentliga barnavården utvecklades. Det innebär att barnpensionaten var en slags institution bland många där barn kunde vistas. Avhandlingen syftar till att undersöka vad barnpensionat var för dem som vistades där som barn, för att på så sätt bidra till kunskap om barnpensionat som historiskt fenomen. Studien utgår från tre frågeställningar:

(1) Vilka var orsakerna till att barn vistades på barnpensionat, och vad vet vuxna som varit på barnpensionat som barn om orsakerna till sina egna vistelser?

(2) Vad är det för erfarenheter som vuxna berättar om när de redogör för sina barndomsminnen av att vara på barnpensionat?

(3) Vad inverkar på hur vuxna återger sina minnen av barnpensionatsvistelser?

Studien bygger på berättelser från 68 enskilda personer som vistats på barnpensionat under 1900-talet. Dessa berättelser har kommit till uttryck i intervjuer, brev, självbiografier och en radiodokumentär. Att berätta om erfarenheter är en meningsskapande process – människor analyserar, tolkar, resonerar och reflekterar i berättelserna över barnpensionatsvistelser och andra händelser i barndomen för att ge mening åt sina minnen.

Med utgångspunkt i tidigare studier, som diskuterat möjligheterna att komma åt barns perspektiv på händelser i det förflutna, presenteras begreppet barndomsperspektiv som ett teoretiskt verktyg i syfte att synliggöra hur vuxna genom sina berättelser återger minnen från barndomen. Med ett barndomsperspektiv tillvaratas den kunskap som framkommer under den minnesprocess som sker när människor återger sina erfarenheter från det förflutna. Dessutom synliggörs hur olika historiska kontexter inverkar på människors berättade erfarenheter.

Studien visar att barnen som vistades på barnpensionat oftast kom från överklassen eller övre medelklassen, men inte enbart. Barnpensionaten var en form av barnförvaring som inte strukturerades av pedagogiska mål. Tillvaron var mycket fri även om det fanns vissa regler och hållpunkter som strukturerade dagen. Barn placerades där på initiativ av föräldrarna, med utgångspunkt i deras behov av barnpassning. Vuxenvärldens syn på att barn inte behövde ha kunskap om, eller vara delaktiga i, allt som skedde kring dem gjorde att många inte visste varför de var på barnpensionat och varför föräldrarna lämnade dem där. Det är en fråga som flera senare försökt hitta svaret på som vuxna.

För vissa var barnpensionaten platser där de tillfälligt tillbringade perioder av barndomen, medan föräldrarna var på semester eller gjorde annat utan barnen. För andra blev barnpensionaten ett hem under hela uppväxten. Vissa upplevde barnpensionatsvistelsen som rolig och spännande, men för andra var tiden där förenad med svåra händelser som följt dem hela livet. Studien lämnar ett bidrag till kunskap om hur familjegörande samt barn- och föräldraseparationer har omvärderats under 1900-talet.  

This study is about childhood experiences of spending time at barnpensionat (children’s boarding houses or children’s hotels). Children’s boarding houses were 20th century institutions that offered parents the option of boarding their children for shorter or longer periods in exchange for payment. They were mainly run by private entrepreneurs at a time when the welfare state was emerging and public child welfare services were evolving. This meant that children’s boarding houses were one kind amongst many sorts of institutions where children could spend time. The thesis aims to explore what children’s boarding houses were from the perspective of people who spent time there as children in order to contribute to knowledge about children’s boarding houses as a historical phenomenon. The study investigates three questions: (1) Why were children placed in children’s boarding houses, and what do adults who spent time at children’s boarding houses as children know about the reasons why they were there? (2) What experiences do adults describe when reflecting on their memories of spending time in a children’s boarding house? (3) What factors influence how adults recount their memories of stays in children’s boarding houses?

The study is based on the accounts of 68 individuals who spent time at children’s boarding houses in the 20th century. Their accounts were collated from interviews, letters, autobiographies and a radio documentary. Accounting for narrated experiences is a meaning-making process. People analyse, interpret, reason and reflect on their experiences at children’s boarding houses and other childhood events in order to make sense of their memories. Drawing on previous studies discussing the possibilities of and sources for encountering children’s perspectives on past events, the concept of a childhood perspective is presented as a theoretical tool for envisaging how adults recount memories from childhood through their accounts. A childhood perspective makes use of the knowledge that emerges during the recollection process that occurs when people recount their past experiences. It also reveals how different historical contexts influence people’s narrated experiences.

The study shows that children who spent time at children’s boarding houses were mostly, but not exclusively, from upper or upper middle class families. Children’s boarding houses were a form of childcare that was not structured by educational objectives. Everyday life was fairly unstructured, although some rules and points of reference shaped the days. Children were placed there on the initiative of their parents, based on their childcare needs. Adults believed that children did not need to be informed about or involved in things that happened to them, which meant that many children were unaware of why they had been sent to a children’s boarding house. Many of them have since sought answers to this question throughout their lives. For some, children’s boarding houses were places where they temporarily spent time during their childhood while their parents were on holiday or doing other things without their children. For some they became a home throughout their formative years. Some felt it was fun and exciting to spend time in a children’s boarding house. For others, the time spent in children’s boarding houses was associated with traumatic events that have stayed with them for life. This study makes a contribution to our understanding of how family-making and separation of children and parents have been re-evaluated during the 20th century.

Den här studien handlar om erfarenheter av att som barn ha vistats på barnpensionat. Barnpensionat var institutioner som under 1900-talet erbjöd familjer inackordering av barn för en kortare eller längre tid mot betalning. De drevs främst av privata entreprenörer, parallellt med att välfärdsstate...

Discover more

Rate this ebook

Tell us what you think.

Reading information

Smartphones and tablets
Install the Google Play Books app for Android and iPad/iPhone. It syncs automatically with your account and allows you to read online or offline wherever you are.
Laptops and computers
You can listen to audiobooks purchased on Google Play using your computer's web browser.
eReaders and other devices
To read on e-ink devices like Kobo eReaders, you'll need to download a file and transfer it to your device. Follow the detailed Help Center instructions to transfer the files to supported eReaders.